Vätgas finns överallt. Det svåra är att ta hand om den. Mycket förenklat kan vätgastillverkningen beskrivas så här. Om vi stoppar ner ström i vatten så bildas syrgas vid ena polen och vätgas vid den andra. Gör vi motsatsen i en bränslecell så omvandlas vätgasen till ström och vattenånga. Teoretiskt är det inte mer komplicerat än så.
Utmaningarna är att det går åt elenergi till att skapa vätgas och det är än så länge inte ekonomiskt konkurrenskraftigt. Därför ägnar vi i Jämtland Härjedalen oss åt att staka ut vägen kring hur vi ska jobba effektivt med vätgas. Vi behöver hantera flera funktioner där vätgas kan vara aktuellt för att vara smarta och effektiva.
Idag tittar vi på:
• Vätgas för tyngre transporter inklusive tåg
• Vätgas för tillverkning av flytande drivmedel, ex. för flyg
• Vätgas som kan skapa fossilfri reservkraft
• Vätgas som kan användas för att lagra el när vi har elöverskott
För att lösa alla dessa delar behövs mycket el, till ett rimligt pris och den måste vara grön. Dessutom behövs en hel del vatten. I Jämtland Härjedalen har vi bra förutsättningar med mycket el, bara förnybar el och ett län som består av åtta procent vatten. Vi har stora möjligheter att nå framgång och vätgasen passar mycket bra till elintensiv industri som behöver säkra sin el i tider av elbrist.
Den kanske absolut viktigaste pusselbiten i vätgaspusslet är tillgång på elnät. Med Jämtland Härjedalen tilldelade effekt på 500 megawatt kanske vi kan säga att vi har de bästa förutsättningarna av alla.
